Celebrate

Min syster postade denna sång av Fred Hammond på sin blogg och jag ville dela med mig av den här.

Kaffets cirklar

En fråga - och kanske ett svar?

Hur är man en kristen egentligen? Jag som inte ens vet hur man skriver en blogg ställer mig nu denna fråga lite så där fredagsförmiddagsaktigt. Jag har lagt märke till att jag går rätt så mycket upp och ner. Ena stunden ner i förtvivlan, andra stunden är jag övertygad. Hur kan det komma sig? Ibland kan jag tycka att jag lärt mig en hel del och den pinsamma misstanken kommer till och med att jag lärt mig mer än många andra. Men i nästa stund kan jag överväldigas över min surhet och brist på tacksamhet, hur jag har så svårt att tro mitt i vardagens (jag tycker inte om ordet vardagen förresten) överraskningar och ansvar. 

Jag kanske får lita på detta enda: att Gud är större än vi. Jag kan såklart växa och bli bättre, lära mig viktiga saker, till och med lära känna något av vem Gud är. Men ytterst faller det inte på mig. Det är Gud som bär mig. Han är större än våra hjärtan, som en gammal man uttryckte det i ett brev som sedan blev en del av Nya Testamentet. Kanske kan det vara ett av svaren på min fråga, jag som oroar mig över hur jag ska klara av resten av livet när jag ibland inte tycker mig klara av stunden ens.

Alltså: tack gode Gud. 

Några händelser

Man skulle nog kunna dela in veckan som varit i några händelser. Det är mycket svårt för mig att köra någon slags vardagsblogg med en massa roliga inlägg om allt som försiggår under dagar och timmar. Det gör andra bättre! Men vill ända berätta om det viktigaste på den korta hemresan till Sverige med anledning av min brors bröllop.

1. Hänga med Junis. Helt grymt. Min fina syster och hennes man fick barn för 3 veckor sedan. Och doften hos en bebis! Borde kapslas in. Härlig helg. Också härlig älg. Stek. 

2. Hänga med alla syskonen i en vecka: rutschkanetävling med brorsorna (Förste vite mannen under 10 sekunder! Avslutade med fantastiska 9:88! Dock omsprungen flera gånger av 9-åriga tjejer på 5:an i hopptornet. Usch, vad högt!), lunch 3 gånger på Ikea, nattsnack med Fredrik som skulle gifta sig på lördagen. För att bara nämna något. 

3. Gå på brorsans bröllop. Fantastisk ceremoni. Fantastisk bror. (Och fantastisk Gud som inte lämnar människor i deras livskamp utan ger dem nytt hopp. Bland gäster och medverkande i bröllopet fanns personer som troligtvis inte skulle varit där, och inte i det "stadiet", om det inte vore för att Guds kärlek kommit till dem. Liten, men kanske inte helt obetydlig parentes.)

4. Och sist. Träffa Jonas. Lyssna på feta vinylskivor. Snacka om livet. Ställa klockan 1 timme försent och ändå hinna med flyget. 

Otroligt. Ovärderligt. 

Främlingen

Därför att de riktiga hjältarna går sönder...

Just nu utspelar sig striden vid en diskbänk

Nånstans i en förort, långtifrån centrum, utan körkort

Långt från uppmärksamhet och rikedom

är han ett bevis på att ett annat rike kom

Ett guldstycke i säckväv

vars identitet inte kan knyckas av någon fräck räv

Men inför tallrikar och tanken på det han aldrig haft

glömmer han guldet och tappar liksom all sin kraft

kraven skymmer synen

han ser inte att han står vid en förport till himlen

vid Symaskinen kan man se Mönstret

själv ser han bara spegelbildsmonstret i fönstret

den väv han står i har både mörkblått och kolsvart

- delar av Ansiktet som målas

Men när hans hjärta nu saknar målvakt

rullar tankarna in så att han såras

han är för hård mot sig själv, sin egen piska

men står inte ensam i sin livskamp

Oavsett vad tankarna viskar:

Ikväll står Guds Son på Kopparvägen 6 och diskar

Dagen är slut, då alla i regel vill hem

men bara för att möta ett spegelbildsvem?

För andra och för sig själv är han en främling,

därför är också guldet han bär på hemligt

Bildfaktorn fortsättning

Syns inte – finns inte!

Därför gör vi skyltfönster av insikter

ingenting som göms – lev som i Sim City!

Ditt liv är en film eller ett nyhetsstim och va mitt i

Bildvittrorna svävar omkring vilt tittande

de vill hitta dig, spänna upp dig helt platt och smickra dig

Så ligg still som en inlagd sill

de gillar när du liksom inte vill nånting

Du kan få bli det du aldrig var

för en sånt behagligt kontrakt tar de bara allt i betalt

Ett liv som köps med löpsedlar

där du simmar i en ström som rörs med grötslevar

där det som viskas på kvällen blir sagt om dagen

typ i Sexpressen eller Saftonbladet

Du kan få bli en stjärna i stor stil

men läs gärna orden i finstilt

för säljer du billigt det du borde värna intimt?

Spjärna emot! För du vinner jorden och en plats i solen

men förlorar både hjärta och hjärna plus plasket i vattnet

för att hamna i plastflaska som sen kastas i rabatten

Förlorar djup mot slask och slem

den som varit i havet vill väl inte ha en vask som hem?

De kan argumentera med raska stämband

men offentligheten är inte ditt sanna hemland

Milda makter! Vad är denna bildfaktor,

som härjar i vårt liv som en vild traktor?

Vad är det den vill kan tro?

Göra oss från fiskar i vattnet till sillmackor?

Inte utan viss tveksamhet postar jag detta, främst för att jag undrar vad det tjänar något till. Hursomhelst. Egentligen är temat större än jag fick till det, att det bara skulle handla om offentlighet vs. privat eller så. Men jag kom inte bort från det. Skulle väl egentligen ha velat skriva om hur vi styrs av våra självbilder men det kanske får vara. 

Välkommen till världen Junis

Helt fantastiskt. Min syster har blivit mamma. Junis föddes igår. En liten flicka, en liten människa. Så välkommen! 

Ser fram emot att få träffa dig. 

Stolt morbror.