Och om sången...

Det finns en sång som är ren, som den låg orörd,
men inte är "förnäm" – den är blodröd,
Det är sången om en kärlek som dog för,
att himlamelodin inte skulle förbli ohörd
Och det frö som då dog gav god skörd
ett ensamt rop blev till en stor kör,
Bland människor med enkel släkt eller av god börd
lämnar dess ord inte nåt hjärta ostört,
-Så sjung den sången som en tok gör!
utan att bry dig om vad den som är “klok” gör!
Den sången kan inte pluggas som en bok görs,
ingen skola lär ut den, det är den för stor för
Dess hemlighet finns inga ord för,
Hur skulle då dess melodi kunna bli bokförd?
Nej, dess toner behöver man tron för,
den föds i ett hjärta, å inte i provrör
- Och om du avfärdas som en stor nörd,
för att du inte talar om inne-ting, utan om nåt oerhört
Och om din stämma på jorden är skör,
låt din tröst få bli: din röst ska bli en stor kör!